Ikväll orkar jag inte mer. Gråten flödar hejdlöst...

Den här helgen har varit utrustad med turbomotor. Jag vet inte riktigt vart den har tagit vägen.

Det är kanske ett tecken på att just dessa dagar mår jag ganska bra. Jag har till och med sovit som en stock. Visserligen knaprar jag ju mina sömnpiller. Men det är ju inte alltid de hjälper så bra. I helgen har de varit super...

Idag har simskolan börjat och det gör verkligen min fina dotter lycklig. Hon blir bara så glad av att simma.

Jag är också glad över att hon snart är simkunnig. Dels blir jag friare och kan ta mig en egen simtur. Dels tycker jag att det är välrdens billigaste livförsäkring, att kunna simma.

I morse var vi till bästa kompisen på 1 års kalas.

Vi hade med ett paket med färg granna snören som jag strimlade sådär som dom gör på pressent affären. Gissa om 1 åringen blev såld... Inte så att han var glad över innehållet. Men snöret!!! papper och kartongen. Man riktigt njöt av att se hans lycka.

Barnen leker och roar sig i flera timmar. Medans vi mammor kan "kräkas" över vardagen och dess bekymmer.

Vi glider in på ämnet begravning. Både vännen och jag har begravningars ångest den kommande veckan och veckan efter.

Vännen berättar då att de ska spela hennes pappas favoritsång på minnesstunden. Han hade en sådan skön humor så gästerna får helt enkelt finna sig i melodivalet. Dom spelas den för att hedra sin pappa som inte ville att någon skulle vara ledsen.

Lyssna så får ni er ett gott skratt!