Så har ännu en dag passerat. Tiden går fort när man är på jobbet och sedan har hushållet att ta hand om när det är kväll.

Idag har jag kännt lugn inom mig. Jag intog ett lugn igår hos psykologen efter att under EMDR;en haft riktig panik.

Det kändes som om jag låg på havsbotten som en klump, en massa. Jag kunde inte andas och försvann för en stund. Till sist började jag flyta upp mot ytan och så småningom var jag uppe och fick luft. Det tog sedan lång tid innan jag hämtat igen mig. Maxtiden som vi bestämt överskeds med 30 minuter... Men det var värt den tiden. All panik var borta och idag känns det helt okey. Jag har överlevt händelsen när det hände på riktigt och kommer att överleva nu också. När så psykologen avslutningsvis pratade om nära döden upplevelser. Då ramlade sista pusselbiten på plats för detta minnet. Nu bär jag med mig det och tycker att det är hemskt att det gäller mig. Men jag sliter inte ont längre...