Så var då detta spektaklet över för i år. Nu återstår bara att se vad som händer ute i europa när lilla Sverige skickar sin utvalda pop opera diva. Eftersom jag är en riktig allätare när det gäller musik och faktiskt gillar klassisk musik som upp popas så borde detta passa mig. Men jag känner mig rätt så neutral.

Det är bara att hålla tummarna när hon och alla fina pojkar åker till Moskva för att prova sin lycka där på festodimiljodalen som min dotters kusin säger. Är det inte sött så säg ;-)

God natt!

I natt var det nästan omöjligt att sova...

Efter en oerhört intensiv kväll på jobbet och sedan en urladdning när jag skrev mitt inlägg borde jag ha varit helt slut. Men ack, ack..

Idag kryper obehaget inom mig. Händerna rör sig som ormar både på och inuti mig. Det känns så verkligt att jag inte riktigt kan bortse från dom. Förnuft och känsla går inte ihop.

Jag försöker aktivera mig med min dotter men det går inte att vara stilla.

Hela kroppen kryper.

Suget efter självskador trissas också. Tur att jag inte har några redskap längre. Jag har aldrig varit fast i något beroende men detta är nog så nära besläktat det kan bli. Önskar det fanns en hand att hålla och någon som kunde hjälpa att ta bort krypet.